Henry Francis Lyte 1847. Övers. Anna Ölander 1900. | Melodi: William Monk 1861.
Psalmhistoria
Textförfattare
Henry Francis Lyte (1793-1847) föddes i Edham, nära den skotska gränsen. Sin utbildning fick han i Dublin. Tidigt uppmärksammades han som skald. Redan under studieåren fick hela tre gånger pris för sin poesi. Han prästvigdes 1815 och tjänade därefter i olika församlingar, till sist i ett fiskarsamhälle på Irland.
Lyte har skrivit åtskilliga religiösa dikter och psalmer. De flesta publicerades på 1830-talet. "Abide with me" utgavs dock först 1850, efter hans död. Förmodligen är det psalmens stora popularitet som har gjort att det har uppstått legender kring textens tillkomst. Enligt den berättelse som man länge har anfört skall Lyte, sjuk och svag av lungsot, ha avskedspredikat i sin församlings kyrka 4.9.1847 innan han skulle bege sig på en hälsoresa till Nice, där han emellertid dog två månader senare. Samma kväll som han avskedspredikade skall han ha skrivit psalmen. Numera tror man enligt P.O. Nisser att psalmen skrevs redan i augusti samma år, möjligen inspirerad av att Lyte 27 år tidigare hade besökt en gammal vän som var döende. Vännen skall då oupphörligt ha upprepat "bli kvar hos mig", och orden blev också kvar hos Lyte. När Lyte själv visste att han inte hade långt kvar i jordelivet, kom han ihåg "bli kvar hos mig" och skrev psalmen. Man tror alltså fortfarande att psalmen har ett samband med Lytes egen beredelse till döden.
Originaltexten, som i England har en stark ställning som begravningshymn, har åtta strofer. Den finns i olika svenska översättningar. Den första gjordes av Erik Nyström. Översättningen i den finlandssvenska psalmboken är gjord av Anna Ölander (1861-1939) år 1900, medan den som ingår i SvPs nr 189 är gjord av Oscar Mannström (1875-1938) år 1920.
Kompositör
William Henry Monk (1823-1889) föddes i London. Han verkade som organist, lärare och kompositör, samt var en av de första utgivarna av "Hymns ancient and modern", som utkom med sin första upplaga 1861. Denna sångsamlings stora betydelse framgår av att den såldes i hela 60 miljoner (!) exemplar.
Tillkomsten av melodin till "Abide with me" är också legendomspunnen. P. O. Nisser återger ett par berättelser. Enligt den ena skulle melodin ha blivit till på tio minuter under en pianolektion, enligt den andra skulle Monks änka ha sagt att melodin tillkom under en tid av sorg. I varje fall var melodin ett beställningsarbete, eftersom man vid sammanställningen av "Hymns ancient and modern" inte var nöjd med Lytes egen melodi. Psalmen sjungs numera till Monks melodi i hela världen.
Innehåll
Psalmen har en stark ställning över hela världen. Bibeltexten bakom psalmen är berättelsen om de två lärjungarna som - utan att först förstå det - fick den uppståndne Jesus som följeslagare när de vandrade till Emmaus (Lukas 24). Anslaget i psalmen är ett citat av Lukas 24:29: "Bliv kvar hos oss; ty det lider mot aftonen, och dagen nalkas redan sitt slut". I Mannströms översättning nämns Emmausvandrarna, men de nämns inte i den engelska texten. I den engelska texten återkommer orden "abide with me" i sista raden i varje strof (bli kvar hos mig, efter Lukas 24:29). Detta har båda översättarna tagit fasta på, men helt lyckas det inte för någon av dem. Anna Ölanders översättning gör kanske mera rättvisa åt den dödsberedelsepsalm som psalmen från början var.
Anna Ölander tar fasta på hur det är vid livets afton: det finns ingen som tröstar utom Jesus. Han är de hjälplösas tillflykt. Också när jordlivets glädje bleknar bort och allt försvinner är Jesus densamme. Det är gott att gå vid hans sida. Där kan intet ont nå den döende, smärtan och sorgen lindras, Jesus har genom sin seger på den första påskdagen brutit udden av döden och tagit ifrån den segern (1 Korintierbrevet 15:55). Den fjärde och sista strofen är en bön till Jesus: "Herre, ditt kors låt för mitt öga stå, / när genom dödens dal jag sist skall gå. / Skuggorna flyr för ljuset ifrån dig. / I liv och död, o Jesus, bliv hos mig."
Psalmen används ofta vid jordfästningar och minnesstunder, men den står i psalmboken som aftonpsalm och kan också användas som sådan. Ingen vet nämligen när den sista aftonen har kommit. Därför passar den vid varje tid i livet som en nyttig påminnelse och bön.
Birgitta Sarelin
Referenslitteratur