Rätten att publicera psalmen på webben saknas.
' . $audioinfo . '
';} if(!empty($laulettuurl)){echo 'Laulettu 1. säkeistö' . $laulettuinfo . '
';} if(!empty($melodiaurl)){echo 'Melodi' . $melodiainfo . '
';} if(!empty($saestysurl)){echo 'Säestys' . $saestysinfo . '
';} ?>Textförfattare
Frederick William Faber (1814-1863) studerade i Oxford och tillhörde sin tids högkyrkliga Oxfordrörelse. Han prästvigdes 1837 för anglikanska kyrkan, men övergick 1846 till den katolska kyrkan. Redan under studietiden blev han känd som författare. Han skrev både dikt och prosa och utgav tre samlingar psalmer.
Utgående från Fabers originaltext skrev Britt G. Hallqvist "Det finns djup i Herrens godhet". Originalet har tolv verser. Britt G:s psalm hade från början två verser. Det svenska kyrkomötet tyckte psalmen var för kort. Kyrkomötet ville dela andra versen och göra första versens senare del till refräng, vilket med en viss tvekan accepterades av Britt G. Hennes tvekan gällde skrivningen om blodet: hon tyckte att blodet fick en starkare framtoning än meningen var från början genom refrängen.
Kompositör
Melodins upphovsman är okänd. Det är en folkmelodi, första gången känd genom ett tryck i Paderborn 1765. Melodin är mycket enkel: tre av fyra fraser är likadana och rytmschemat är lika i alla fyra fraser.
Innehåll
Psalmen har fått en bred förankring i gudstjänstlivet både i Svenskfinland och i Sverige. Texten andas optimism och framtidstro. Olikheten gentemot äldre psalmer som skriver om framtiden gäller perspektivet. När de äldre psalmerna talar om framtiden menar de nästan alltid himlen. Det gör också den här psalmen, men inte enbart: den ber också om att människan skall drivas ut att bygga broar till en okänd morgondag. Tron får inte stagnera och vara overksam medan man väntar på nya skapelser och tider.
Birgitta Sarelin