Rätten att publicera psalmen på webben saknas.
' . $audioinfo . '
';} if(!empty($laulettuurl)){echo 'Laulettu 1. säkeistö' . $laulettuinfo . '
';} if(!empty($melodiaurl)){echo 'Melodi' . $melodiainfo . '
';} if(!empty($saestysurl)){echo 'Säestys' . $saestysinfo . '
';} ?>Textförfattare
Anders Frostenson föddes 23.4.1906 på en bondgård i Loshult i Skåne. Han tog både en fil. kand.- och en teol.kand.-examen och prästvigdes år 1932. Därefter arbetade han i Stockholmstrakten, sedan 1948 som kyrkoherde på Lovö. Senare blev han också slottspredikant. När han var 28 år gammal blev han uppmanad att skriva psalmer. Nio psalmer av honom infördes redan i Sveriges psalmbok 1937. I den finlandssvenska psalmboken 1943 ingick tre psalmer, som alla är bevarade i 1986 års psalmbok (nr 12, 343 och 483). Många av Frostensons psalmer är mycket kända, som den här. I psalmboken finns nu 23 originalpsalmer och 7 översättningar av Frostenson. Han är Sveriges mest framträdande psalmförfattare på 1900-talet. I Sveriges psalmbok 1986 ingår 55 originalpsalmer av honom. Flera av hans psalmer finns i översättning i utländska psalmböcker. Så sägs t.ex. "Guds kärlek är som stranden och som gräset" (psalm 553) finnas på många språk i tjugo länder. Frostenson grundade Hymnologiska institutet 1960 och var medlem i 1969 års psalmkommitté, som sammanställde Sveriges psalmbok 1986.
Frostenson dog 4.2.2006, nästan hundra år gammal.
Kompositör
Hans Puls föddes år 1914 i Strassburg. Han har kommit att verka i Ottweiler och Saarbrücken som docent i franska. Senare bosatte han sig i Neunkirchen (Saar).
Melodin och texten "Hilf, Herr meines Lebens" blev till 1962. Texten är av Gustav Lohmann. Vers 3 är dock från 1970 och skriven av Markus Jenny. Sången är en representant för den tyska s.k. kyrkodagsstilen. Frostenson har skrivit sin text till Puls´ melodi 1968.
Innehåll
Texten är innehållsligt släkt med psalm 455 och Psaltaren 139, men här går Frostenson ännu mera på djupet. Det är en visa om Guds närhet. Kristen tro har genom tiderna haft alltför lätt för att skilja på andligt och världsligt, kropp och själ, Gud "uppe i himlen" och människorna "nere på jorden", det s.k. tvårumstänkandet. För många människor är tvårumstänkandet ett hinder i gudstron. Frostenson däremot försöker hålla hela tillvaron samman i sina ofta vardagsnära texter. I denna psalm är det Gud "där uppe" som kommer oss nära i vardagliga företeelser som "barnet, blomman, vinden, / hand som smeker kinden". I v. 4 säger Frostenson att Gud själv är i plågan, ser på oss ur den och frågar om vi vill dela den med honom. Osökt går tankarna också till Kristus på korset. Gud delar plågan med den plågade. Texten är diakonal. Gud är inte höjd över jorden, han är i den lidande människan. Månne alla som sjunger är medvetna om vad de sjunger i den sista strofen? Den som sjunger lovar Gud att vara med honom i plågan, därför att det finns ljus och mening där Gud är. "...där är varje mänska / älskad och förstådd."
Birgitta Sarelin