Rätten att publicera psalmen på webben saknas.
' . $audioinfo . '
';} if(!empty($laulettuurl)){echo 'Laulettu 1. säkeistö' . $laulettuinfo . '
';} if(!empty($melodiaurl)){echo 'Melodi' . $melodiainfo . '
';} if(!empty($saestysurl)){echo 'Säestys' . $saestysinfo . '
';} ?>Textförfattare
Ylva Eggehorn, f. 1950 i svenska Älvsjö, är en mycket produktiv författare och poet. Hon uppmärksammades tidigt. Från 1970-talet och framåt har hon publicerat tiotals böcker. Texten "Var inte rädd" ingår i diktboken "Jesus älskar dig" från år 1972. Under 1970-talet hörde hon till den s.k. Jesusrörelsen, en radikal väckelserörelse med karismatiska inslag. Många av hennes texter har tonsatts. Till millennieskiftet skrev hon "Innan gryningen" som har fått musikalisk dräkt av Benny Andersson.
Det finns en psalm till i den finlandssvenska psalmboken som bär hennes signatur: nr 375 "Mitt i en värld av mörker". Den bygger på bibeltexten om mannen som fick sin syn tillbaka tack vare Jesus.
Kompositör
Lars Moberg (f. 1933) har verkat som kyrkomusiker i bl.a. Avesta och Borlänge. Han har främst komponerat sånger. Av hans penna har vi också melodin till två andra psalmer i psalmboken (375 Mitt i en värld av mörker och 583 Min Frälsare lever).
Innehåll
Texten kom till under speciella omständigheter. Den skrevs en sen kväll i Sigtuna efter ett möte med ett par svårt prövade flyktingar, far och dotter, som troligen var judar. Mamman hade dött under flykten, brodern hade begått självmord. Kvar blev den lilla halva familjens varför? När Ylva Eggehorn hade hört deras berättelse bad hon Gud om att få en dikt som kunde bli till hjälp för de två. Hon skriver så här (citerat enligt P O Nisser: Änglarna sjunger i himlen):
Jag bad, och jag tror jag fick mina ord från Honom som lever, från den Messias hon [dottern] inte kände men väntade på, och som känt människan och följt henne, ända sedan Kains och Abels mörka öde skrev in sitt "varför" i vår historia. Därför är Kainsmärket kopplat till Var inte rädd. Jag tror att Gud tecknade ett kors på Kains panna.
Texten är en s.k. öppen text. Guds namn nämns inte, inte heller Jesu namn. Texten har många skikt med en rik symbolik. Den talar om en Gud som är dold i mörkret, om en Gud som uppenbarar sig genom ett hemligt tecken. Någon har gått före människan och spårat. Texten säger inte vem det är. Eggehorn har, som av citatet ovan framgår, själv tänkt sig att märket som Gud ritade på Kains panna när han hade mördat sin bror Abel (1 Mosebok 4:15) var ett kors. Guds kärleks tecken är vårt hemliga skydd. Och bilden av den lysande natten kommer från Psaltaren 139:12.
Det gammaltestamentliga bildspråket är gemensamt för judar och kristna, därför anknöt Eggehorn till det som hon och den lilla familjen hade gemensamt.
Birgitta Sarelin