Föregående
1.
Allt mänskosläktet av ett blod
vår store Gud har danat,
och allas väg han, vis och god,
till samma mål har banat,
för att som barn av samme Far
och syskon med varandra
vi genom prövningarnas dar
i endräkt skulle vandra.
2.
Hit förde vi ej gods och gull,
ej väldighet och ära,
och ner i gravens tysta mull
kan ingenting vi bära.
Varandras bistånd, tröst och råd
behöver vi i nöden
och Guds barmhärtighet och nåd
i livet och i döden.
3.
Allt mänskosläktet med ett blod
förlöstes att i renhet,
i ödmjukhet och tålamod
bevara Andens enhet.
En medlare, en tro, ett dop
bjöd samma tröst åt alla
som låter sig av nådens rop
till bot och bättring kalla.
4.
Han, alla herrars Herre, kom
ej hit för att befalla.
Han levde här i fattigdom
och gav sitt liv för alla.
Och vid sin bortgång skänkte han
oss detta testamente:
Ni syskon, tjäna så varann
som jag er alla tjänte!
5.
Ja, i hans kyrka blev då vi
envar den andras like.
Och både tjänare och fri
fick arvsrätt till hans rike.
Sig allas blick från plågad jord
till samma himmel höjde
och allas knän vid nådens bord
i samma tro sig böjde.
6.
Vi därför, Herre, ödmjukt ber
att du till tröst och styrka
må sända Anden till oss ner
med enhet i din kyrka!
Din Ande, kärleksfull och blid,
kan våra hjärtan rena
och i rättfärdighet och frid
med Kristus oss förena.
