Rätten att publicera psalmen på webben saknas.
' . $audioinfo . '
';} if(!empty($laulettuurl)){echo 'Laulettu 1. säkeistö' . $laulettuinfo . '
';} if(!empty($melodiaurl)){echo 'Melodi' . $melodiainfo . '
';} if(!empty($saestysurl)){echo 'Säestys' . $saestysinfo . '
';} ?>Textförfattare
Britt Gerda Hallqvist (1914–1997), känd som Britt G. Hallqvist, började skriva verser och dikter som åttaåring. Sedan följde en livslång litterär verksamhet som författare och översättare med ett mycket brett register. Hon har skrivit omkring 40 barnböcker. Också som översättare var hon produktiv: hon översatte allt mellan operan Rigoletto och musikalen Jesus Christ Superstar. Som dramaöversättare var hon speciellt flitig. Bl.a. försåg hon Dramaten i Stockholm med 12 översättningar av Shakespeare. Hon samarbetade med Ingmar Bergman, och det lär vara han som har myntat vad G:et i hennes namn stod för: Genial. För skolbruk gjorde hon läseböcker, teaterstycken och antologier. För kyrkans bruk skrev hon psalmer, böner och andra liturgiska texter.
Britt G. var medlem i olika kyrkliga kommittéer i Sverige. En speciell insats gjorde hon också i den finlandssvenska psalmbokskommittén, som anlitade henne som psalmbearbetare och textförfattare. Hennes namn är i den finlandssvenska psalmboken förknippat med 29 psalmer, av vilka 9 är original och 20 är översättningar. Hon verkar ha haft ett speciell förkärlek för Norge genom att hon har översatt många av Svein Ellingsens texter. Hennes samarbete med tonsättaren och kyrkomusikern Egil Hovland var mycket produktivt.
Hon har erhållit många utmärkelser, bland dem Svenska Akademiens översättarpris och Litteraturfrämjandets stora barnbokspris, båda 1976. Teologie hedersdoktor blev hon vid Lunds universitet år 1983.
Kompositör
Lars Moberg (f. 1933) har verkat som kyrkomusiker i bl.a. Avesta och Borlänge. Han har främst komponerat sånger. Av hans penna har vi också melodin till två andra psalmer i psalmboken (375 Mitt i en värld av mörker och 432 Var inte rädd).
Innehåll
Britt G. Hallqvist har kallat denna psalm sin "kanske mest trosvissa". Den har ett personligt tonfall genom jaget i psalmen. Job 19:25: Dock, jag vet, att min förlossare lever och att han till slut skall stå fram över stoftet har tillsammans med Romarbrevet 8:38-39 inspirerat Britt G. till psalmens text. När psalmen blev till på 1970-talet var det ännu 1917 års bibelöversättning som gällde, och den citeras här.
Psalmen är en tröstepsalm. Den handlar om gemenskapen med Kristus i evigheten, "när jag har lagt av mig min kropp som en klädnad, befriad från ångest och brist" (v. 2). Kroppen är en klädnad som binder, något som människan skall befrias ifrån. Men psalmen handlar inte bara om det som skall ske någon gång i framtiden. Genom hela psalmen går också ett stråk av nutid: människan kan ana Gud redan "här", fastän det slutliga varma mötet med vännen som man "har drömt om i nätter och dagar" och det fulla skådandet ligger "till sist". Vännen skall man känna igen. Det innebär att man känt honom tidigare. Och den slutliga befrielsen innebär att leva "för alltid som hans". Borta är tankarna på att möta jordiska nära och kära: mötet med Frälsaren är nog.
Psalmen har ett identifikationsperspektiv, skriver P O Nisser i boken "Änglarna sjunger i himlen": "Jag är densamme, nu befriad, som då jag mötte dig och anade dig i olika skepnader, Kristus. Du är densamme och du är min vän, du var människa som jag."
Klarhet och jubel för tankarna till julnattens ljus och änglasång i Lukas 2. Då sågs också härlighet och strålglans (enligt en äldre bibelöversättning "klarhet") och hördes jubel från den hinsides världen.
Birgitta Sarelin