1.
Härlig är jorden,
härlig är Guds himmel,
skön är själarnas pilgrimsgång.
Genom de fagra
riken på jorden
går vi till paradis med sång.
2.
Tidevarv kommer,
tidevarv försvinner,
släkten följer släktens gång.
Aldrig förstummas
tonen från himlen
i själens glada pilgrimssång.
3.
Änglarna sjöng den
först för markens herdar.
Skönt från själ till själ det ljöd:
Människa, gläd dig!
Frälsarn är kommen,
frid över jorden Herren bjöd.
' . $audioinfo . '
';} if(!empty($laulettuurl)){echo 'Laulettu 1. säkeistö' . $laulettuinfo . '
';} if(!empty($melodiaurl)){echo 'Melodi' . $melodiainfo . '
';} if(!empty($saestysurl)){echo 'Säestys' . $saestysinfo . '
';} ?>Textförfattare
"Härlig är jorden" är en psalm som är känd i hela Norden. Den har skrivits av Bernhard Sevrin Ingemann (1789–1862), en av Danmarks främsta psalmförfattare. Han har skrivit många dikter, dramer och romaner i sin tids romantiska stil. Ingemann kom att utföra sitt livsverk som lektor vid Sorö akademi. I Sorö finns också hans grav invid en ståtlig kyrka som jämte ett kloster grundades av cisterciensmunkar på 1100-talet. Ingemann blev aldrig präst som sin far, men efter en livskris kom han till ett religiöst genombrott och återvände då till sin kristna tro. Ett kännetecken för Ingemann är hur han påminner om naturens skönhet. Denna skönhet fanns i rikt mått i Sorö med omgivningar.
En augustikväll 1850 fick Ingemann för första gången höra den sång som gav inspiration till "Dejlig er jorden, præktig er Guds himmel", som sången börjar på danska. En vän till familjen var på besök och spelade och sjöng sången "Schönster Herr Jesu, Herrscher aller Enden". Sången har traditionellt ansetts vara en korsfararsång, men den torde vara en processionssång som har använts av den katolska kyrkan vid Kristi lekamens fest. Ingemanns vän föreslog att Ingemann skulle skriva en dansk text med pilgrimsmotiv. Men sången har också andra motiv: fredsbudskapet i sista versen tros komma av att ett krig hade pågått mellan Danmark och Tyskland. Trots att freden var sluten var det ännu oroligt i Schlesien, som låg nära Ingemanns hemtrakter.
Den svenska översättningen är gjord av Cecilia Bååth-Holmberg (1857–1920). Hon var verksam vid Tärna folkhögskola och sången publicerades första gången på svenska i Folkhögskolebladet 1884.
Kompositör
Melodin är en folkvisemelodi från Schlesien. Året 1842, som finns angivet, syftar på det år "Schönster Herr Jesu", melodin till "Härlig är jorden", publicerades i samlingen "Schlesische Volkslieder".
Innehåll
"Härlig är jorden" står i våra finländska psalmböcker bland julpsalmerna. Så gör den också i Danmark och Norge. Men i Sveriges psalmbok hittar vi den bland pilgrimspsalmerna och det kristna hoppet inför döden, därför att pilgrimsmotivet är så framträdande. Pilgrimsmotivet, som handlar om hur den kristne är en främling i världen och på väg till det himmelska hemmet, var vanligt på 1800-talet. Att Ingemann uppfattade förlagan "Schönster Herr Jesu" som korsfararsång kan också ha bidragit till att pilgrimsmotivet är starkt. Men pilgrimsmotivet är aktuellt också i vår tid, när behovet av stillhet har vuxit sig allt starkare. Det finns också moderna pilgrimsvandringar och pilgrimshärdar. Sången har fått en ny aktualitet: en vandring tillsammans i bön och tystnad, men också i samtal och sång, vinner terräng bland människor som tvingas till allt större rörlighet och stress med många uppbrott. Pilgrimssången togs upp på den första julnatten. Sången passar förutom som julsång också som sång vid begravningar och som sång under vackra sommarkvällar. Att sjunga pilgrimssång är att sjunga änglasång, att sjunga in fred och frid bland medvandrarna.
Birgitta Sarelin
Föregående
