Föregående
1.
En dag jag lämnar mitt hem och mina vänner.
Vem känner dödens dal, vart leder skuggans stig?
Ängslan mig trycker och frågorna mig bränner.
Ett enda vet jag dock och det är nog för mig.
2.
Någon skall ropa det namn jag fick i dopet.
Någon skall viska det och rösten är min väns.
Och jag skall väckas av viskningen och ropet,
buren i trofasthet och kärlek utan gräns.
3.
Vik undan, ängslan. Han död i liv skall vända.
Kristus ur graven gått. Han kalla mig vid namn.
Stilla jag väntar i vad som än skall hända
ropet och viskningen och vilan i hans famn.
