1.
Min ande fröjdar sig i Gud,
min själ med glada sångers ljud
upphöjer Herrens ära.
Ty till min ringhet har han sett,
den salighet han till mig gett
skall prisas fjärran, nära.
Den starke stora ting har gjort,
och heligt är hans namn och stort.
Han skall sin nåd ej spara.
Men släkte efter släkte får,
när de i Herrens fruktan går,
barmhärtighet erfara.
2.
Hans arm gjort stora ting med makt,
han skingrat deras stolta prakt
som övermod har visat.
I stoftet har han kungar böjt
och ringa män till ära höjt
och hungriga bespisat,
men rika låtit tomma gå.
Sitt trogna folk har Herren så
med kraft och nåd begåvat
och visar den barmhärtighet
som han för tid och evighet
åt fäderna har lovat.