1.
Ängsliga hjärta, upp ur din dvala!
Glömmer du alldeles bort vad du har:
Frälsarens vänskap,
nåd och gemenskap.
Ännu han lever och är den han var.
2.
Stanna och vakna, tänk vad du äger,
icke i dig, men i Frälsaren kär!
Ren och rättfärdig,
himmelen värdig,
icke i dig, men i honom du är.
3.
Gud är i Kristus ännu din Fader,
Sonen är ännu din broder som dog,
trofaste Anden
ännu vid handen
ständigt dig leder. Är detta ej nog?
4.
O vilka under helgonen äro:
leva i salighet, sucka så tungt,
äro så höga,
se det så föga,
bo i Guds borg, men ha sällan det lugnt.
5.
Vandra i tro, men se honom icke,
detta är regeln, det bliver därvid.
Korta minuter
känslan åtnjuter
vad vi i sanning dock äga alltid.
6.
Upp då ur dvalan, ängsliga hjärta,
glöm icke alldeles bort vad du har.
Även den timma
tätaste dimma
solen fördöljer, är solen dock kvar.