1.
Vänd nu om, ni sorgsna själar,
vänd nu om till Gud igen.
Han finns här, han som er helar,
nådatiden varar än,
Han, vars makt av ingen man
fällas och besegras kan,
rik på nåd för evigt bliver
och ur döden liv oss giver.
2.
Fastän han så hårt oss slagit,
varit vred en liten tid,
han sin nåd ej från oss tagit,
skänker oss på nytt sin frid.
Låt oss därför fatta mod,
ty den samme Herren god
som oss straffat oss vill frälsa,
ge oss läkedom och hälsa.
3.
All den nöd som här vi klagar
viker för hans starka hand.
Efter två förtvivlans dagar
löser han ur dödens band.
Och när tredje dagens ljus
strålar in i våra hus
skänker han nytt liv, och styrka
så att vi kan honom dyrka.
4.
Då skall vi med fröjd få skåda
Herrens kärlek, djup och vid,
hur han låter nåden råda
och ger sälarna sin frid.
Främst, i allt vi gör och vill,
bör vår strävan syfta till
at vi som hans folk och vänner
honom och hans vilja känner.
5.
Som en morgonrodnad glimmar
skall han komma till oss då.
Efter nattens mörka timmar
skall ny dag hans trogna få.
Han skall komma med sin frid
som ett regn i vårens tid.
Stor blir trösten han skall skänka,
större än vi alls kan tänka.