1.
Du sagt mig, Herre, att jag må
ett ljus i världen vara,
men giv mig nåd när jag skall stå
och inför domen svara.
Det kristna namnet nog jag bär
men ljum jag i mitt hjärta är,
ej varm, och kall ej heller.
2.
Ack, Herre, håll min lampa tänd,
den fladdrande och svaga.
Mitt hjärta helt emot dig vänd
att villigt dig mottaga.
Och giv mig kraft ur nådens brunn
att jag med hjärta, håg och mun
dig alltid, Gud, må prisa.
3.
Jag borde vara jordens salt
och Andens ledning bida,
men är jag villig lämna allt
att för ditt rike strida?
Mitt hjärta är vid världen fäst,
mot det som här mig synes bäst
jag längtande mig sträcker.
4.
Att flamma som en facklas eld
mig, Herre, nåd förläna
och stöd mig där jag nu blir ställd
att i ditt verk dig tjäna.
Då jag din kallelse har fått
så styrk mig, led mig att jag blott
din sannings väg må följa.