Carl Olov Hartman 1964. | Melodi: Kaj-Erik Gustafsson 1982.
Psalmhistoria
Textförfattare
(Carl) Olov Hartman (1906–1982) föddes i Stockholm. Hans föräldrar blev aktiva i Frälsningsarmén när Olov var fem år. Fadern beslöt lämna sin lönsamma affärsverksamhet för att bli soldat i Guds armé. Olov började studera teologi, först i Fjellstedska skolan, sedan vid Uppsala universitet. Han prästvigdes 1932 i Uppsala och blev med åren känd som en god predikant, själasörjare och författare.
Från år 1948 till år 1971 verkade Hartman som direktor vid Sigtunastiftelsen, där han också började skriva kyrkodramer. Han sökte, har det sagts, oförtröttligt efter levande uttryck för gudsnärvaron i det jordiska. Den bibliska frälsningshistorien och kyrkans nådemedel (Ordet, dopet, nattvarden) var härvidlag outsinliga källor.
Hartman har tio originalpsalmer i vår psalmbok. Redan på 1960-talet ingick Kristi förklaringsdags-psalmen "Sorlet har dött" (122) i kyrkokörernas repertoar. Andra kända psalmer av Hartman är passionspsalmen "För att du inte tog det gudomliga" (87), påskpsalmen "Livet vann" (102) och den koncentrerade "Du som gick före oss" (430), som skrevs för att ersätta ”O Guds Lamm” i ”Uppbrottets mässa”.
Hartman är framför allt korsets teolog. Det ovanliga är att han inte lägger betoningen vid triumfen, utan vid utblottelsen och förnedringen. Det är alldeles tydligt i psalm 87, inspirerad av Kristushymnen i Fil. 2:5–11. Hartman lyfter också fram motiv som inte är så vanliga i påskpsalmer: Kristi uppståndelse raserar alla skiljemurar mellan människorna (102): ”Vad är murar, vad är gravar? ... En är Herren, en är tron.” Också nattvarden lyfts fram, och det är inte heller så vanligt. Den sista strofen sänder ut oss i världen ”till att utge oss för andra”. Påskbudskapet leder till tjänst åt nästan, diakoni. Motivet liv–död–liv är kopplat till nattvarden och till världens behov av bröd. Det är ett centralt tema hos Hartman (t.ex. i psalm 430).
Kompositör
Kaj-Erik Albert Gustafsson (född 24 november 1942 Lovisa) är en finländsk organist som även har komponerat vokal- och orgelmusik. Han studerade orgelspel vid Sibelius-Akademin under ledning av Enzio Forsblom och har deltagit iimprovisationskurser hållna av Gaston Litaizen och Anders Bondeman.
Gustafsson har verkat som organist i flera församlingar i Helsingfors, och som lektor i orgelimprovisation vid Sibelius-Akademin. Han har även verkat som körledare för bl.a. Radions kammarkör, Chorus Sanctae Cecilia samt Sällskapet svenska sångare. Åren 1970 - 1975 verkade han som Finlands svenska kyrkosångsförbunds konstnärliga ledare, 1972 - 1978 som ledare för Finlands svenska manssångarförbund samt som ledare för Klemetti-institutet åren 1983 – 1989. Dessutom har han verkat som lärare vid samma institut och som konstnärlig ledare för Pargas orgeldagar. Till kyrkomusikfestivalen 1985 skrev Gustafsson musik till beställningsverket, oratoriet "Tomas" med texter av Lars Huldén. Den i oratoriet ingående visan "Jag har ett hem, ett ljuvligt hem" blev en sådan framgång att den så gott som omedelbart beslöts tas med i vår psalmbok (psalm 584).
Förutom orgelkonserter i Finland har Gustafsson konserterat i Norden, Estland, Belgien, Frankrike, Italien, Japan och USA, och han har även spelat in och arrangerat flera orgelskivor. År 1984 erhöll Gustafsson Director musices titeln. Han är gift med pianisten Annikka Konttori-Gustafsson.
Innehåll
Birgitta Sarelin
(Kompositörskommentar Boris Källman)
Referenslitteratur