1.
Vår Herre Kristus talat har
då han på korset fästad var
sju ord för oss på jorden.
Låt oss i minnet hålla kvar
de helga, dyra orden!
2.
De första är en förbön för
de bödelsdrängar som han hör
om dräkten kasta tärning:
De vet ej, Fader vad de gör,
förlåt dem deras gärning!
3.
Hans andra ord, som kärlek bär
till mor och vän vid korset, är
en bön som son och broder:
O kvinna, se din son är där,
o son, se där din moder!
4.
Hans tredje ord, o lov och pris,
är tröstens ord på samma vis
när han hörs rövarn svara:
I denna dag i paradis
skall du ock med mig vara.
5.
Hans fjärde ord oss lära kan
hur han, Guds Son och avbild sann,
för vår skull straffad blivit:
Min Gud, säg varför, ropar han,
har du mig övergivit?
6.
Jag törstar, är hans femte ord.
Besinna det, du fallna jord,
din skuld är mörk som natten:
han som har dukat nådens bord
får ej en droppe vatten!
7.
Hans sjätte ord, det innebar
att nu den segern vunnen var
om vilken skriften ordat.
Vår frälsning nu en borgen har,
han sagt: Det är fullbordat.
8.
Hans sjunde ord, så fullt av frid,
det vill vi i vår sista strid
med våra suckar blanda:
I dina händer, Fader blid,
jag lämnar nu min ande.