Upphovsrättsinnehavaren till psalmens melodi har inte gett oss lov att publicera den på webben.
1.
Gud som haver barnen kär,
se till mig som liten är.
Vart jag mig i världen vänder,
står min lycka i Guds händer.
Lyckan kommer, lyckan går,
du förbliver, Fader vår.
2.
Gode Fader, tag du vård
om oss här i denna gård,
så att far och mor får vara
friska glada, utan fara.
Gud som håller barnen kär,
hjälp du den som liten är.
3.
Alla barn som lider nöd,
hem, där far, där mor är död,
seglare på stormigt vatten,
vandrare i mörka natten,
käre gode Fader vår,
trösta den som sorgsen går.
4.
Alla gamla tag i hand,
led dem till ditt ljusa land
genom livets nöd och vimmel.
Blinda som ej ser din himmel
eller jordens sommarskrud,
låt dem se dig själv, o Gud.
5.
Tack att ingen ensam går
som din fadersarm ej når.
Tack att dina milda händer
famnar alla folk och länder.
Tack för att du hjälper visst.
Tack, vår Gud, för Jesus Krist.
Hösten 1780 firades det tvåårsdag vid kungens hov i Sverige. Den lille kronprinsen Gustaf Adolf, sedermera Gustaf IV Adolf, firades grundligt och uppvaktades också av en högtidlig deputation. Hans far Gustaf III fick på sin lille sons vägnar ta emot "Barnabok, Hans Kungl. Höghet Kronprinsen i underdånighet tillägnad af Samfundet Pro Fido et Christianismo". I denna Barnabok ingick "Gud som haver barnen kär" första gången i tryck. Troligen fanns bönen redan dessförinnan i den muntliga traditionen.
Siri Dahlqvist (1889-1966) föddes i Stockholm. Hon var teolog och författare och har utgivit flera diktsamlingar. Fortsättningen på barnabönen lär hon ha skrivit inför minnet av moderns aftonbön med barnen. Från början har dikten också varit sammanfogad med "Gud som haver barnen kär".
Kompositör
Karl Ivar Natanael Widéen (1871-1951) var född i Småland. Han verkade bl.a. som domkyrkoorganist i Skara från år 1900 och musiklärare vid läroverket i samma stad i drygt 30 år. Widéen satt med i den kommitté som utarbetade 1921 års koralbok (Sverige). Han var också kompositör. Hans musik framförs fortfarande flitigt i olika sammanhang.
Som en kuriositet kan nämnas att två olika melodier av Ivar Widéen används till "Gud som haver barnen kär". Den som sjungs i Sverige har tryckår 1912 (SvPs nr 193), den som sjungs i Finland har tryckår 1919.
Innehåll
Texten lydde i sin första version (citerad enligt Ronnås): "Gud som haver barnen kär, se till mig som liten är, vart min värld och lycka vänder, det står allt uti Guds händer." Under 1800-talet fick bönen ett tvåradigt tillägg: "Lyckan kommer, lyckan går, den Gud älskar lyckan får." Innebörden i detta uttryck är inte glasklar. Egentligen menas det att "den som har Gud kär blir lycklig". Men raderna kan också förstås så att Gud inte älskar alla - bara den som Gud älskar får lyckan. Det kan bli riktigt knepigt om Gud inte älskar alla! När barnabönen vann inträde i psalmboken ändrades de rader som kan missförstås så att slutet av psalmen lyder: "Lyckan kommer, lyckan går, / du förbliver, Fader vår." I hemmen läses väl ännu rätt allmänt det uttryck som kan missförstås.
Resten av psalmen är inte lika känd. Den är en förbön för familjen, för far och mor, för barn som lider nöd, för föräldralösa, för alla som måste utstå olika slag av faror, för gamla och ensamma, för dem som inte kan se. Psalmen utmynnar i en tackstrof för Guds beskydd.
Föregående
