Föregående
1.
Eja, mitt hjärta, hur innerlig
är fröjden!
Vad lust och glädje som unnas mig
av höjden,
när jag betänker
att dödens ränker
har Kristus brutit och livet skänker
av nåden.
2.
Liksom en fågel vid solljus dag
sig gläder,
så oupphörligen jublar jag
och kväder:
Lov pris och ära,
o Jesus kära,
som livets krona mig låter bära
för evigt.
3.
När jag mig världens fåfänglighet
påminner,
hur all dess glädje förr än man vet
försvinner,
då vill jag fara
till hemmet klara
och hos min himmelske konung vara
i friden.
4.
All hopp jag därför till Jesus Krist
med rätta
i stadig tro utan svek och list
vill sätta,
att mitt elände
får lycklig ände.
O Gud, min sorg du till glädje vände
rätt snarligt.
5.
Jag vill bereda mig, Jesus Krist,
och vänta.
Din ankomst skall mig förlösa visst
och hämta
från tåredalen
och alla kvalen
till himmelriket, till bröllopssalen
i glädje.
6.
Långt mera ljuvlig än någonsin
är fröjden
den dag de fromma får träda in
i höjden
till lovsångsbruset
i fadershuset
och se Gud Fader, det sanna ljuset.
Ja, amen!
