Föregående
1.
Vak upp, du första vittnens anda,
att trogna väktare på muren står.
Vak upp att än din stämma blanda
med deras, som i dag i striden går.
Gör vår tids släkte till din rätta tolk
och samla kring dig alla jordens folk.
2.
O att här snart din låga tändes
och brunne hög och klar i alla land,
att Kristus överallt bekändes,
som löst oss med sin död ur syndens band!
Du skördens Herre, tänk i godhet på:
din skörd är stor, men skördemännen få.
3.
Den bönen som ett dyrbart minne
gav oss din egen Son i klara ord,
och dina barn med hoppfullt sinne
ber så alltjämt runtom vår vida jord.
Så innerligt vi nu den bönen ber.
Du Fader, hör oss, säg att så det sker!
4.
Välj sändebud i stora skaror,
skänk dem din Andes kraft var dag alltmer.
Sänd ut dem snart, hjälp dem i faror,
att i ditt namn de bryter ondskan ner.
Och vidga så ditt rikes gränser ut,
att det all jorden famna må till slut!
5.
Sänd ut ditt ord kring jorden vida,
bered det i vart mänskligt hjärta rum.
I vantrons mörker låt det sprida
ljus av ditt helga evangelium,
att alla människor det budskap hör
som ensamt frälsar och som saliggör.
6.
Jag vet, du så mig bedja låter,
fast jag är stoft och aska inför dig.
Jag bad dig förr, jag ber dig åter:
Skänk av din kärlek ock ett grand åt mig,
av mänsklighetens livsnöd jag förstår
och kraft till orädd tjänargärning får.
7.
En gång skall du ditt verk fullända.
Ditt mål, vår världs förlossning, skall du nå.
Då skall du sorg i jubel vända,
då skall till sist vi allting helt förstå.
Kom, Herre, ge oss kraft av dig, ja, kom.
Du ger långt mer än vi kan bedja om.
