Johan Olof Wallin 1819, bearb. | Melodi: Philipp Nicolai 1599.
Psalmhistoria
Textförfattare
Johan Olof Wallin (1779–1839) har av hymnologen Oscar Lövgren betecknats som Sveriges främste psalmdiktare. Det har också om Wallin sagts att han har satt normen för svensk psalm. Han har skrivit många psalmer och är skaparen av 1819 års psalmbok, som därför har kallats "den wallinska psalmboken".
Wallin föddes i Stora Tuna som son till en fattig fältväbel vid Dalarnas regemente. Han studerade i Falun, Västerås och Uppsala och finansierade sina studier med att tidvis ägna sig åt privatundervisning. År 1806 blev han prästvigd. Ganska snart därefter blev han teologie doktor och ledamot av Svenska Akademien samtidigt som han innehade prästtjänster. År 1815 blev han riksdagsman för prästeståndet. Via högt uppsatta prästtjänster (domprost i Västerås, pastor primarius och kyrkoherde i Storkyrkoförsamlingen i Stockholm, överhovpredikant) blev han till slut år 1837 Sveriges ärkebiskop.
Wallins stora poetiska begåvning upptäcktes av ärkebiskop Lindblom. Den väldiga produktionen av psalmer tyder dessutom på en hög arbetskapacitet. Lindblom engagerade Wallin i arbetet på en ny psalmbok, och med tiden gick det så att Wallin ensam fick ansvara för denna stora uppgift vid sidan av sitt vanliga arbete. Psalmboksarbetet kom han senare att kalla sitt angelägnaste dagsverke. Möjligen försökte han skyla över sitt tungsinne med att arbeta oupphörligt. Wallin har sagts ha en mycket sammansatt natur. Det har därför också sagts om honom: "Wallin njuter inte av livet, han bär det."
I 1986 års finlandssvenska psalmbok har vi tolv originalpsalmer och två översättningar av Wallin.
Kompositör
Philipp Nicolai föddes år 1556 i Mengeringhausen i Hessen. Han studerade i Mühlhausen, Erfurt och Wittenberg och blev sedan präst i Herdecke. Han var en lärd man och deltog livligt i den tidens teologiska strider. Själv var han en orubblig lutheran. Därför fördrevs han av spanska legoknektar med anknytning till den katolska motreformationen. Därefter blev han präst i den lutherska församlingen i Köln, där församlingen bara kunde verka i hemlighet. År 1588 kallades han till hovpredikant i Wildungen, och blev år 1596 präst i Unna. År 1601 kallades han till kyrkoherde i Katharinenkirche i Hamburg, där han dog den 26 oktober 1608.
Nicolai var företrädare för en innerlig fromhet med mystiska drag. Denna fromhet tog sig ett alldeles speciellt uttryck i hans "Freudenspiegel des ewigen Lebens" (Det eviga livets glädjespegel) från 1599. Wallins psalm, samt psalmen "Väktarns rop i natten skallar" (Wachet auf, ruft uns die Stimme), med sin melodi kallad "koralernas konung" publicerades som ett bihang till denna sångbok. Båda psalmerna av Nicolai har inspirerat många tonsättare. Berömda är t.ex. J.S. Bachs kantat och orgelkoral över "Wachet auf".
Melodin till Wallins psalm kallas "koralernas drottning". Dess huvudtext är psalm 23 "Hell, morgonstjärna, mild och ren" (Wie schön leuchtet der Morgenstern). Nicolai skrev både text och melodi till den psalmen och omständigheterna kring dess tillkomst kan gärna återges. Dagligen mötte Nicolai döden i samband med en pest som härjade där han verkade som präst. 1300 personer fick sätta livet till. Det berättas att Nicolai en morgon var mycket nedstämd av all tidens död och elände, men plötsligt kom han att tänka på Frälsarens kärlek och saligheten i himmelen. Han började då skriva "Wie schön leuchtet der Morgenstern" och gick så helt upp i sitt författande att han inte märkte hur tiden gick. Han försenade sig fyra timmar till middagen, men så hade han också åstadkommit en psalm som till text och melodi har visat sig ha bestående värde. Vi sjunger en ståtlig julpsalm till en melodi som har inspirerats under nödtider! Koralen har gett upphov till många orgelkompositioner.
Innehåll
Knappast någon julotta i Sverige eller Svenskfinland är tänkbar utan att den inleds med Var hälsad, sköna morgonstund. Wallin går här igenom hela Kristi liv, död och uppståndelse. Egentligen börjar han redan före Jesu födelse, i Gamla testamentets profetior och adventstiden (v. 1 "av profeters helga mun"). Vers 2 talar om att Jesus föddes som Gud och människa ("Guds avbild är han och likväl / en mänska ..."). Långfredagen och döden på korset skymtar i v. 3 för att utmynna i den yttersta tidens seger, när de kristna för Kristi skull skall bli segerrika och "bliva honom lika".
Birgitta Sarelin
Referenslitteratur