Föregående
1.
Kärlek, av vars hand jag blivit
danad till Guds väsens bild,
du som mig ej övergivit
ens när jag från dig gått skild:
Kärlek, jag vill lämna mig
för all evighet åt dig.
2.
Kärlek, du som från ditt rike
kom till oss på jorden ner,
blev som människa min like,
all min sorg och oro ser:
Kärlek, jag vill lämna mig
för all evighet åt dig.
3.
Kärlek, du som här i tiden
sökte upp oss vilsna lamm,
du som, när din dag var liden,
plågad dog på korsets stam:
Kärlek, jag vill lämna mig
för all evighet åt dig.
4.
Kärlek, du vars ord är blivet
för min själ en stjärna klar,
vägen, sanningen och livet
blott i dig jag funnit har.
Kärlek, jag vill lämna mig
för all evighet åt dig.
5.
Kärlek, när jag dig har funnit,
intet mera jag begär.
Helt har du mitt hjärta vunnit,
mild och lätt din börda är.
Kärlek, jag vill lämna mig
för all evighet åt dig.
6.
Kärlek, du vars hjärta glöder
evigt för mitt högsta väl,
du som med ditt ord mig föder,
ber hos Fader för min själ:
Kärlek, jag vill lämna mig
för all evighet åt dig.
7.
Kärlek, du som skall mig leda
sist ur gravens natt, jag vet
att av nåd du vill bereda
mig en evig härlighet.
Kärlek, jag vill lämna mig
för all evighet åt dig.
